En tyngre version av vår barley ”Learn to Fly”.
Vad kan jag säga. Jag älskar alkoholig öl med tung sötma, kanske en rejäl beska och massa nyanserade och komplexa grejer däremellan. Det här var en vidareutveckling av min och kusinens barley wine (Learn to Fly) som nog var vår första öl som vi bryggde helt utan någon-som-helst hjälp.
Målet var kort och gott en maltig, karamellig barley med tydlig beska (men som är mer brittisk än amerikansk) och varmt alkoholig. Helt enkelt en bärs man kan bli sofistikerat spikrak på samtidigt som man kollar Natural born Killers på repeat.
Recept för 18 liter
Spec
OG: 1.108
FG: 1.020-1.022 (lite torrt för en börley men jästen vägrade sluta jobba)
IBU: 65
ABV: 11-12 %
Malt
9,8kg Pale Ale malt
400gr Crystal 150
300gr Muscovadosocker
Humle
60 g Magnum @ 90 min
55 g Hallertauer Mittelfrüh @ 0 min
Tyska magnum är en ren bitterhumle utan finess eller fjolliga citrussmaker. Bara manlig rejäl och tung alfa-beska!
Hallertauer Mittelfrüh är en av de nobla humlesorterna. Döpt efter det enorma humledistriktet Hallertau i hjärtat av Bayern, har traditionellt varit världens kanske mest använda humlesort. En ren aromhumle med låg alfasyra (beska) och gottig kryddighet.
Jäst
WLP007 (Torr brittisk ale)
Övrigt
Klarmedel & jästnäring @ 15 min
Instruktioner
Mäska i 65 grader i 90 min.
Laka ur ca 30 liter vört. Koka i 3 timmar!
Kontrollerad jäsning i 20 grader i 3-4 veckor
Kolsyra
Låter fatet landa på 0,8 bar i 5°C innan den tappas på flaska med beergun.
Vill inte riskera att få för hög kolsyra då det i mitt tycke pajjar en barley.
Av rent ekonomiska skäl odlade jag och vännen/kollegan/hembryggaren Magnus upp ett rör WLP007 på 3 lika delar. En av delarna gjorde jag förkultur på i en 2-stegsraket om 1+1,5 liter per 24h. Kyldes ned några timmar och dekanterades innan användning.
Allt preppat och klart kvällen innan bryggning. Ett stort paket, ett litet paket och… ett hårt paket. Barley Wine är afrodisiaka.
En jädra massa pale malt samt lite karamellmalt för färg.
Tjusigt, tjusigt!
Magnum! Grym bitterhumle som rekommenderas å det skamligaste.
Hallertauer Mittelfrüh. Låg alfa. Lite kryddigt. Mycket gott.
Laka, laka, laka – Bärs, bärs, bärs! Nu väntar ett riktigt långkok om 3 timmar. Bara att ta fram stickningen.
Typ 1.108-ish. Tror vår hydrometer diffar på 1-2 enheter, men minns inte åt vilket håll.
Provsmakning – november 2014 (ett halvår efter bryggning)
Klar och fin. Färgen är snyggt röd och skummet nougatfärgat. Söt, maltig doft med lite alkohol. Smaken är okej. Knäckigt och karamelligt, känns att den kokat i 3 timmar. Beskan är lite väl påtaglig just nu men kommer att lugna ned sig med tiden. Alkoholen är väldigt värmande och inte alls spritig.
Hmmm.. den har extrem hinkabilitet, men jag låter den nog stå ett halvår till så får vi se.